Sovrummet

Man kan ju tro att jag tycker att efter-bilder är överskattat. Eller så kan man ana att jag helt enkelt är lite för lat för att orka lägga upp dem. Vi bor ju inte i ett totalt kaos, något som kan vara lätt att tro om man kollar bilderna här.

Nu är det ju så att jag, just ikväll, är alldeles för lat för att fota, men några fler bilder på sovrummet låg ju och skräpade i kameran. Ta-daa!

Nygipsat, spacklat och slipat. Plus målat tak.

(Oskärpa är det nya svarta, heh.) Inte riktigt samma vinkel, men ni ser! Vita väggar, nytt golv och ett custom made elementskydd.

Väggen mitt emot fönstret.

Tapetserat och klart!

















Fattas gör efterbilderna med den nya, toksköna sängen, men de kommer. Så småningom.

Biggest gainer

Man kanske tänker såhär:
Om vi ser till att återvinna papper, plast, glas och metall plus att vi lägger ut matrester så att räven får festa till det så slipper vi bygga på sopberget onödigt mycket. Plus att vi slipper tömma sopkärlek varannan vecka och istället kan tömma varannan månad.

Klart att man gör så.

Och så dimper räkningen för renhållningen ner. Där det står att senaste tömningen var på 101 kg. ETTHUNDRAEN KILO. Ett sopkärl som väger så mycket går knappat att få från gården. Tror att vi borde ha märkt det när vi ställde ut det.

Javisst, om man har slängt järnskrot. En och annan tegelsten. Ett mindre kylskåp. Kan säga såhär: det har inte vi.

Vi har slängt samma saker som vi gjorde innan den tidigare tömningen. Den som vägde 20 kg. Ungefär detsamma som tömningen innan det vägde.

Då tänker man kanske såhär:
Det ska bli mycket spännande att höra vad renhållningsföretaget har att säga på måndag. Mycket spännande I tell you.

Edit: I snitt slänger Ö-viksbor 150 kg/år och person. Nog för att jag brukar vilja göra bort saker men..

Helgaktiviteter

 

 Det här med längdskidor. Åtminstone jag undvek det som pesten under senare delen av grundskolan. I gymnasiet var det nog också meningen att man skulle åka, men jag gjorde på samma sätt som med skridskor och orientering. Det vill säga undvek.

Men nu! Har man ungefär 10 hektar lägda nedanför huset så bör man ju liksom utnyttja det. H har föregått med gott exempel och idag åkte minsann jag också. Vingligt som tusan. Men roligt. Se där.

H förevigade dessutom turen igår med den nya kameran så nu blir filmpremiär här på bloggen!

Winter wonderland

Platta tak bör ju som många vet skottas. Så det gjorde vi en dag i januari.

En rejäl hög.

Såklart att det ska hoppas!

Och så hände det! En man klättrade upp i telefonstolpen och vips hade vi internet. Sex veckor efter beställningen gjordes visserligen, men man kan ju bara ana hur mycket pepp det behövs för att våga klänga sig upp i en telefonstolpe.

Jag lurade med mig H upp till den lilla sjön. H lurade på mig med kameran.

Sen lurade han en tall.

Och så utsikten från husets bästa utsiktplats. Badrummet. Det prioriterades på andra sätt förr i tiden. Speciellt med tanke på att badrummet var kallförvaring när huset byggdes.

Badrum vs fyrhjuling

Till vårt hus hörde tidigare över hundra hektar skog. De förra ägarna styckade av skogen innan vi köpte huset, men det tar tydligen ganska lång tid innan sånt registreras. Vi har därför blivit överösta med utskick från olika företag och föreningar som har uppmanat oss om att ta hand om vår skog. Jaja, har vi tänkt och slängt utskicken.

Fast vi har ju faktiskt lite skog ändå. Ungefär 1 hektar. Ingen av oss har egentligen koll på skog, men det är ju stora, fina tallar mestadels och det borde ge en liten förtjänst att avverka. Vi har inte kollat upp det mer dock, utan mest ägnat oss åt vad vi skulle använda pengarna till. Lite knivigt när man inte kan uppskatta just hur mycket pengar det handlar om, men man kan ju alltid önska.

En badrumsrenovering! utropade jag. Och sen... kanske det skulle räcka till en fyrhjuling? Att ta till badstranden. Eller dra runt grejor på tomten. Kanske lekköra med lite sådär i allmänhet. Fast det vore ju onödigt. Bättre med en badrumsrenovering. Ett badkar framför fönstret med husets bästa utsikt. Ytskikt i en annan färgskala än aprikost. En försäkran om att det inte ligger några vattenskador och lurar.

Sen så kom en snöstorm farande och lämnade efter sig en jäkla massa blötsnö. I drivor. H försöker bli kvitt sitt ryggskott från förra veckan och jag har en förkylning som ligger och lurar. Kanske behöver vi en fyrhjuling. Med snöblad. En sån kan man köra med både förkylning och ryggont tänker jag mig.

Ett aprikost badrum kan man ju däremot leva med i några år. Inte sant?

(Nejdå, här tas inga saker ut i förskott.)

Kärlek och bihålor

Nu sitter jag med en Mac i knäet och den kärleken, den går inte av för hackor inte. Vad jag känner för mina bihålor är inte riktigt i samma klass, men jag har litar fullt på att slipdammet jag drog in i näsan för någon timme sen kommer att göra susen.

Eller inte.

Planen var att slipa och spackla allt i vardagsrummet så att det är färdigt för målning i morgon. Men nä. Efter att ha slipat ner tapetskarvarna i halva rummet så var jag genomsvettig och bestämde mig för att fredagskvällen skulle få vara fredagskväll helt enkelt. Vi hinner ändå, tänker jag. Speciellt med tanke på att vi inte har satt upp någon deadline. Heh.

Jomen såhär

Man köper ett hus, man säljer en lägenhet, man flyttar, man renoverar, man surfar sporadiskt via mobilen.

Då blir det ont om uppdateringar. Men nu har vi äntligen vanligt, hederligt bredband och jag har klickat hem en alldeles egen Mac Book Pro. Så jag tänker mig att jag kommer att uppdatera mig som en galning framöver. Jajamän.